Mentalisering
Vid de avslutande samtal jag har med mina klienter på vår sista träff, där vi sammanfattar det arbete vi gjort, frågar jag alltid vilken enskild faktor som de tror varit mest verksam för dem. Ofta får jag ett svar där de beskriver att de har fått ytterligare ett perspektiv på sig själva, att de fått möjligheten att titta på sig själva lite utifrån och analysera det som händer i dem, och runt omkring dem, i stunden, eller strax efter. En förmåga som de tidigare inte haft, som gjort att de nu har en valmöjlighet att göra en alternativ tolkning av situationen eller att handla annorlunda, där de tidigare reagerat automatiskt. Det här perspektivet som mina klienter beskriver handlar om att de numera har förmågan att mentalisera. Så vad är mentalisering?
Mentalisering handlar om att vara medveten om medvetandets innehåll och att ta hänsyn till och reflektera över sina egna och ¬andras känslor, tankar och handlingar – en inre värld som oftast är dold – när man relaterar till sig själv och andra. När man mentaliserar reagerar man inte direkt på en situation, utan man stannar upp och undersöker vad det är som faktiskt händer. Man försöker göra egna och andras handlingar begripliga. Närliggande begrepp är till exempel reflektionsförmåga, självinsikt, symbolisering, empati och mindfulness. Man kan säga att mentalisering inkluderar allt detta.
Givetivs lyckas vi inte hitta det här perspektivet i alla situationer alltid. Men varje gång det händer är det en seger.